Min bakgrund som terapeut
I grunden är jag KBT-terapeut (KBT = kognitiv beteendeterapi). Jag är även utbildad inom Dialektisk beteendeterapi (DBT), traumaterapi (Eye Movement Desensitization and Reprocessing, EMDR) och schematerapi (modul 1). Under mina år inom barn- och ungdomspsykiatrin har jag jobbat mycket med familjer och lärt mig att alltid se människan i sitt sammanhang. Därför brukar jag bland annat fokusera på relationer och känslomässiga behov i mina samtal.
När så önskas jobbar jag med medveten närvaro (mindfulness) och upplevelse baserade metoder för att uppnå acceptans och initiera förändring.
KBT är ett samlingsnamn för psykoterapi som jobbar med tankar, känslor och beteenden. I KBT försöker vi förstå våra reaktioner utifrån följande modell:
När vi har analyserat och förstått hur ovanstående kedja ser ut i den situationen och utifrån de problemen du söker hjälp för så provar vi olika sätt att förändra den. Exempelvis jobbar vi med att minska emotionell sårbarhet, att förstå våra tankar och känslor samt att bearbeta tidigare upplevelse som dessa kan vara kopplade till. Vi försöker också att hitta och träna på alternativa beteenden som leder till positiva långsiktiga konsekvenser. Vi tränar oss på medkänsla med oss själva och andra samt lär oss strategier för att reglera våra känslor.
I mina terapier använder jag mig mycket av färdighetsområdena som den dialektiska beteendeterapin (DBT) bygger på, det vill säga mindfulness, känsloreglering, relationsfärdigheter och krisfärdigheter. Se nedan för mer information om DBT.
Ej klart
Vi kanske inte har orsakat våra problem men måste lösa dem oavsett
- antagande i DBT
Personer som har varit med om extremt hotfulla händelser löper risk att utveckla posttraumatiska symtom. Dessa kan innebära återkommande minnesbilder av den svåra händelsen, mardrömmar, extrem vaksamhet, depressiva symtom och undvikande av sådant som skulle kunna påminna om traumat. En del personer utvecklar dissociativa symtom såsom overklighetskänsla.
Traumaterapi består av tre olika faser:
1. Stabilisering
2. Bearbetning av traumatiska minnen
3. Förebygga återfall främja fortsatt personlig utveckling
EMDR är en metod som rekommenderas av Socialstyrelsen för behandling av posttraumatiska symtom.
EMDR är en terapimetod som kan hjälpa människor att minska besvären efter tidigare upplevelser som stör det dagliga livet. Många gånger handlar dessa tidigare upplevelser om övergrepp, olyckor, naturkatastrofer eller andra extremt hotfulla händelser som kan ha utvecklats till ett posttraumatiskt stress syndrom (PTSD). EMDR kan även vara hjälpsam för människor som lider av ångest och nedstämdhet, vid reaktioner på förluster och fysiska sjukdomar samt många andra tillstånd där starka känslor är förknippade med tidigare livsupplevelser.
Terapin har sin utgångspunkt i en modell för hur information bearbetas i hjärnans minnessystem. Under EMDR-behandlingen kommer du i kontakt med minnen från traumahändelser på ett väldigt specifikt sätt. I kombination med ögonrörelser och guidade instruktioner hjälper aktiveringen av dessa minnen att bearbeta och omvandla det du kommer ihåg av den negativa händelsen. Denna bearbetning hjälper att "reparera" det mentala såret kopplat till minnet. Att komma ihåg vad som hände kommer inte längre att kännas som om du återupplevde det och de kopplade känslorna kommer att vara mycket mer hanterbara.
EMDR-terapi kombinerar inslag från flera psykoterapeutiska skolor, bland annat psykodynamisk teori, beteendeterapi, kognitiv beteendeterapi och systemteori. Behandlingen kombineras med så kallad bilateral stimulering, vilken oftast sker via ögonrörelser. Ögonrörelser tillför värdefulla inslag till traumabehandlingen genom att kommunikationen mellan olika delar av hjärnan tycks påverkas positivt och ångestpåslaget när traumaminnet aktiveras minskar. Metoden vilar på vetenskaplig grund och kan enkelt tillämpas även på annan psykisk problematik, exempelvis ångestproblem eller depressivitet som är förknippade med negativa livshändelser. I korthet kan man säga att EMDR-terapi stimulerar ett naturligt inre system i hjärnan för att bearbeta information. Störande minnen som lagrats på ett dysfunktionellt sätt i minnessystemet kan börja bearbetas. Francine Shapiro, grundare av behandlingsmodellen har kallat detta ”modellen för adaptiv informationsbearbetning” (eng. Adaptive Information Processing, AIP-modellen) (Shapiro, 2018).
Referenser, länkar:
Copyright © Alla rättigheter förbehållna
